Jaa jag är reda vaken fast jag inte har några måsten just nu .det blir lixom bara så efter en vecka på Barn 3, satt och Tänkte på att i år blir min Lilla kille 14 år , jaa visst det är i Dec men ändå ,satt och tänkte på hur många och långa perioder man spenderat på sjukhuset med honom (och sig själv)och vilken tur vi har att Annika Rydberg finns i denna värld och Räddar alla små och stora<3 LQTS barn att den forskning hon gör är guld värld Vilken kvinna ALL KÄRLEK TILL HENNE eller vad tycker ni `` Love Mie
Arikeln Kommer från Hjärt-lungfondens sida
http://www.hjart-lungfonden.se/sv/Forskning/Var-forskning/Aktuell-forskning/Forskningsprojekt-med-stod-av-Hjart-Lungfonden/Annika-fick-den-barnkardiologiska-forskartjanst/
Mutationer i våra arvsanlag kan ge rubbningar i hjärtats elektricitet, vilket orsakar svimning och i värsta fall plötslig hjärtdöd. En kombination av modern genetik och släktforskning ska förhoppningsvis hitta personer som riskerar att drabbas och se till att de får effektiv behandling.
Det första man möter i korridoren är en klassisk Brio-järnväg, en gul lekstuga i plast och ett
fotbollsspel. I Annika Rydbergs rum trängs små dockor på hyllorna och barnteckningar fyller väggarna. ”Annika drar i en svår spak”, står det på ett av alstren under en streckgubbe med runt ansikte och tungan i mungipan – ett barns bild av Annika när hon gör ultraljud.
Det är den här miljön som får henne att skutta upp ur sängen och med glädje gå till jobbet – även denna dag när hon efter en stökig natt som bakjour inte fått många timmars sömn. Med pigg blick sväljer hon sista yoghurttuggan av den försenade frukosten och berättar hur hon hamnade här på
barnhjärtmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
– Jag skulle slutföra utbildningen till barnläkare på ett större sjukhus och fick förmånen att göra praktik hos doktor Hans Wendel.
Detta var 1988 och skulle senare visa sig vara en bekantskap som kom att påverka hela hennes yrkesliv – såväl i mötet med patienterna som forskningsmässigt. Hon beskriver honom som en suverän kliniker med otrolig fingertoppskänsla. Under sina 30 år på mottagningen hade Hans Wendel upptäckt att många patienter hade problem med svimning, betydligt fler än i andra delar av landet.
Mängder av brev, EKG-kurvor och andra undersökningsdata samlades i pärmar, som togs över av Annika Rydberg när Hans Wendel gick i pension i början av 1990-talet.
Dessa pärmar har blivit en viktig pusselbit i forskningen om så kallat långt QT-syndrom (LQTS), vilket enkelt uttryckt innebär en fördröjning i hjärtats förmåga att bli elektriskt neutralt mellan slagen. På EKG-kurvan visar sig fenomenet som ett förlängt avstånd mellan punkterna Q och T, därav det kryptiska namnet.
– Om hjärtat inte hinner bli neutralt innan nästa slag kommer, så uppstår en rytmrubbning som kan gå över av sig själv men som också kan leda till kammarflimmer. Syresättningen till hjärnan fungerar då inte, och man svimmar, eller kan i värsta fall dö, förklarar Annika Rydberg.
LQTS är alltså en av orsakerna bakom plötslig hjärtdöd, framför allt bland barn och ungdomar, vilket gör det ytterst angeläget att diagnosticera patienter som riskerar att drabbas. Syndromet är ärftligt och symptom kan förebyggas med medicinering, vilket alltid ska göras hos barn. Ett problem är dock att LQTS inte syns på EKG hos en tredjedel av dem som har det. Därför behövs även genanalyser.
Forskarna har upptäckt att det i huvudsak är mutationer i tre olika gener som ger upphov till LQTS. Beroende på vilken av generna det handlar om noteras stora skillnader i riskbedömning, symptomutlösande faktorer, överlevnad och behandlingseffekt.
Totalt finns över 600 olika mutationer kopplade till LQTS, och varje familj har i princip sin egen.
– Men sedan vi startat en familjemottagning för LQTS här på sjukhuset 2005 gjorde vi en intressant upptäckt bland våra patientgrupper – flera olika familjer hade exakt samma mutation, säger Annika Rydberg.
Över 80 personer med samma mutation hittades, och det var bland annat i det mödosamma arbetet med att kartlägga ursprunget till denna mutation som Hans Wendels pärmar kom till heders igen. Annika Rydberg plockar fram en bred pappersrulle och vecklar ut ett meterlångt släktträd som sträcker sig ända tillbaka till 1600-talet. En stor del av patienterna kunde kopplas till en specifik gren
av släktträdet, och det visade sig att förfäderna till personerna med samma mutation alla kom från en och samma älvdal i Västerbottens inland.
Detta kallas foundereffekt, och innebär att en slags grundmutation uppstår i geografiskt isolerade populationer och sedan överförs mellan generationerna så att samma mutation återfinns hos flera familjer.
– Det handlar inte om inavel, poängterar Annika Rydberg.
– Sjukdomen sprider sig oavsett hur familjebildningen ser ut. Men eftersom det är en effekt av en hel grupp kan vi komma fortare framåt i den genetiska kartläggningen av sjukdomen.
Nu går forskarna vidare med analys av genprover från familjer i andra delar av Sverige med misstänkt LQTS. Hittills har 25 procent av dessa visat sig ha samma foundermutation – och efter lite släktforskning har också konstaterats att de hade förfäder från samma områden som familjerna i Västerbotten.
Den nya kunskapen har i många fall gjort det både enklare och snabbare att ställa diagnos.
– Nu tar vi i första hand snabbtest på foundermutationen, om patientens symptom inte tydligt pekar på att syndromet har någon annan orsak. Sedan går vi vidare i familjen och via sjukdomsbäraren informeras anhöriga om att sjukdomen finns i släkten, säger Annika Rydberg, som sedan 2007 delar sin tid mellan forskningen och kliniken.
Då fick hon Hjärt-Lungfondens barnkardiologiska forskartjänst, vilket ger henne möjlighet att forska på halvtid fram till 2011.
– Utan stödet från Hjärt-Lungfonden hade det inte varit möjligt att komma så långt som vi gjort i dag. Vi startade projektet på kvällstid. Nu när jag kan forska på arbetstid och koppla specialister till olika forskningsgrenar når vi mycket snabbare resultat.
Forskningsgruppens beskrivning av foundermutationen har publicerats i ledande medicinska tidskrifter. Och när det gäller EKG-tagningar har gruppen kommit fram till metoder som kan förbättra diagnostiken, vilket också har uppmärksammats internationellt.
Många frågor återstår dock att utreda, påpekar Annika Rydberg. Exempelvis om det finns andra foundermutationer i Sverige som också ligger bakom de ärftliga svimningarna. I Finland, som kommit längre i sin kartläggning av syndromet, har det visats att 73 procent av alla LQTS-fall utgörs av fyra olika foundermutationer.
– Om vi skulle hitta något motsvarande i Sverige kan diagnostiken förenklas avsevärt. Och med mer kunskap om varje enskild mutation som orsakar syndromet, skulle behandlingarna på sikt kunna skräddarsys på individnivå. Det är ett av de viktigaste målen med vår forskning, fastslår Annika Rydberg.
FAKTA
Namn: Annika Rydberg.
Ålder: 54 år.
Titel: Överläkare och docent.
Bakgrund: Född i Östergötland, AT-tjänst i Hudiksvall, barnhjärtläkare i Umeå.
Forskningsområden: Ärftlig svimning, enkammarhjärtan, oral hälsa hos barn med hjärtfel och psykosociala konsekvenser av hjärtsjukdom hos barn och ungdomar.
Forskningsmål: Finna patienterna lättare, ställa säkrare och snabbare diagnoser och göra riskbedömningar för att kunna skräddarsy behandlingen och på så sätt förebygga plötslig hjärtdöd.
Familj: Man och tre söner på 19, 25 och 27 år.
Fritid: Spelar trummor och sjunger i en musikgrupp. Fiskar med en väninna.
Bor: Hus i Umeå, och sommarstuga vid havet.
Dold talang: Kan byxfilea en abborre så att inte ett enda ben blir kvar.
Text: Susanna Lidström
Foto: Elin Berge
Artikeln är hämtad från Hjärt-Lungfondens tidning Forskning för hälsa nummer 1, 2010.